Bristande rapportering av faktisk ankomst- och avgångstid i fartygsrapporteringssystemet SafeSeaNetSweden
Den 1 januari 2011 trädde ett antal nya rapporteringskrav för fartyg inom Europa i kraft. SafeSeaNet har skapats på EU-nivå i syfte att vara den databas till vilken samtliga rapporteringar görs. Varje medlemsland har ålagts att på ett för användaren smidigt sätt se till att informationen samlas in och vidarebefordras till SafeSeaNet.
I Sverige har Sjöfartsverket uppgiften att skapa och förvalta det svenska systemet, SafeSeaNet Sweden, medan Transportstyrelsen utformar regler för hur uppgifterna till systemet ska lämnas. Regler om fartygsrapportering återfinns i ett antal direktiv. I Sverige har dessa regler införlivats på så sätt att fartygets befälhavare, rederi eller ombud för denna (fartygsagent) i Transportstyrelsens föreskrifter ålagts en skyldighet att rapportera uppgifter till SafeSeaNet Sweden. Direktiven innehåller också krav på medlemsstaten att införa sanktioner mot dem som inte sköter denna rapportering. I Sverige finns sanktionerna i fartygssäkerhetslagen som anger att den som inte rapporterar korrekt kan dömas till böter eller fängelse högst sex månader.
Rapportering av ATA/ATD
Reglerna om rapportering av ATA/ATD (faktisk ankomst- och avgångstid) har nu varit i kraft i drygt fyra månader, och Sjöfartsverket kan konstatera att rapporteringsfrekvensen är mycket låg. Under de första veckorna rapporterade mellan 20 och 30 procent av fartygen sin faktiska ankomst- och avgångstid. Rapporteringsfrekvensen har dock förbättrats något och under de senare veckorna har andelen rapporterande fartyg ökat till ungefär 65 procent.
Konsekvenser
Idag uppfyller inte Sverige de krav som ställs i hamnstatskontrolldirektivet. En fortsatt låg rapporteringsfrekvens kan därför leda till att ett överträdelseförfarande inleds mot Sverige och därmed en risk för talan inför EG-domstolen.
Kommande åtgärder
Sjöfartsverket kommer, inom ramen för sitt uppdrag, att genomföra en koncentrerad informationskampanj och därigenom uppmärksamma de fartygsagenter/rederier som underlåter att rapportera ATA och ATD. Även om fartygsagenterna, såsom nämnts ovan, inte har en formell skyldighet att rapportera uppgifterna så är det ändå dessa som i huvudsak utför uppgiften. Det finns således skäl för myndigheterna att återigen informera om vikten av att rapporteringen genomförs på ett korrekt sätt, framförallt i dialog med Skeppsmäklarföreningen. Verket kommer också att informera sjöfartsnäringen och berörda rapporteringsskyldiga genom återkommande nyhetsbrev.
Vid underlåtenhet att rapportera följer Sjöfartsverket upp detta genom en direktkontakt med berörd mäklare och/eller rederi. Vid upprepade eller grova överträdelser kommer underlag att överlämnas till Transportstyrelsen för eventuell polisanmälan eller andra åtgärder.
Under våren kommer Sjöfartsverket utveckla och implementera systemtekniska lösningar inom ramen för rådande budget. Ett exempel på en sådan lösning är en möjlighet för den enskilde befälhavaren att kunna rapportera ATA och ATD via SMS-funktionen i sin mobiltelefon. Förhoppningen är att de tekniska lösningarna ska kunna underlätta rapporteringen i viss mån. Det är myndigheternas förhoppning att rapporteringsfrekvensen av ATA och ATD kommer att fortsätta förbättras genom dessa vidtagna åtgärder.
Frågor angående fartygsrapportering besvaras av Sjöfartsverkets kundtjänst på telefonnummer 011-19 15 40.