Isbrytningsverksamheten
Isbrytningsverksamheten leds från isbrytarledningen i Göteborg. Isbrytarledningen fördelar isbrytare till arbetsområden, utfärdar restriktioner, följer upp det operativa läget och informerar sjöfartsintressenter om is- och trafikläge. Ute i isbrytarverksamheten arbetar isbrytarbefälhavarna relativt självständigt inom sina arbetsområden.
Så assisteras fartygen
När isen lagt sig i Bottenvikens skärgårdar är den första isbrytaren på plats. Isbrytarledningen meddelar i sin isberättelse att alla fartyg som ska trafikera isfarvatten ska anmäla sig i god tid vid passage av en särskild angiven punkt, exempelvis fyren Svenska Björn. Fartyget blir därmed upplagt på isbrytarens datasystem och isbrytaren kan följa fartyget på sin grafiska plottingskärm. Då fartyget anmäler sig till isbrytaren får det anvisningar om lämpliga färdvägar runt om och i isen.
Om isläget är svårt kan fartygets befälhavare anvisas en samlingspunkt för konvojering. Om allt går som planerat samlas ett antal fartyg i ett väntläge och så småningom kommer en isbrytare, som vanligtvis lämnar en sydgående konvoj i lätt is eller öppet vatten. Isbrytaren assisterar därefter den samlade konvojen genom isen och lämnar fartyg efter fartyg vid deras destinationshamnar eller till någon annan isbrytare - ibland kanske till en finsk sådan - för vidare assistans.
Ofta gör oförutsedda förändringar i isläget att planerna måste läggas om eller korrigeras. Under svåra förhållanden kan det bli nödvändigt att bogsera ett fartyg i taget eller att avdela ytterligare en isbrytare för att få konvojen framåt. Det kan också hända att framkomligheten plötsligt blir bättre än man räknat med. Fartygen kan då gå vidare på egen hand mot hamnarna. Isbrytaren kan då ta sig an andra uppgifter eller i bästa fall lägga sig stilla och ägna sig åt övervakning och dirigering av trafiken.
IBNet
På senare år har den snabba utvecklingen på datorområdet underlättat planeringen för isbrytningsverksamheten. Idag utväxlas meddelanden mellan isbrytarna inbördes och mellan isbrytarna och isbrytarledningen via ett datorbaserat informations- och ledningssystem IBNet.
Kontakt med istjänsten
Vintersjöfarten är i hög grad beroende av väder och vind. Isbrytaren planerar varje assistans med hänsyn till rådande isläge och gällande is- och vindprognoser. Väderprognoser erhålls var 4:e timme både från Finska Metereologiska Institutet (FMI) och Sveriges Metereologiska och Hydrologiska Institut (SMHI).
Istjänsten både i Finland och Sverige sänder dagligen isprognoser och förändringar i isläget, samt speciella prognoser för olika havsområden till isbrytarna. Dessutom har isbrytarna tillgång till iskartor, satellitbilder och radarsatellitbilder.
Isbrytarledningen har dagliga telefonkontakter med meteorologerna för att diskutera dagens isläge och komma till klarhet om möjliga utvecklingstendenser av isläget.